På resande fötter

De sista dagarna umgicks vi mest med Antonios familj, handlade grejer och hälsade på lite vänner... Igår torsdag började vi hemresan. Kl.9 åkte vi från hotellet till busstationen. Kl10 gick bussen mot Malaga i ett strålande solsken. Det var riktigt kallt på morgonen, men när vi kom till Malaga vid 12-tiden var det 16 grader... inte helt fel.. Från busstationen tog vi en taxi ut till flygplatsen. Planet skulle gå 13.55 men var ca en halvtimme sent så jag tror vi kom iväg vid halv 3 - tiden. Flyget tar drygt 4 timmar. Men när vi kom till Arlanda sa de att vi hade landat på inrikes så vi fick gå ur planet och vänta på en buss som skulle ta oss till utrikes. Men oj..vad Arlanda är stort. Bussturen tog säkert 20 minuter, så nu har vi sett alla skrymslen och vrår på arlanda. Sen tog det ju förstås ett tag innan de hade kört över bagaget också. Dessutom fattades det en vagn med resväskor och däribland en av våra så det blev lite mer väntan. För oss gjorde det inget, vi skulle ändå måsta vänta 4 timmar på vår anslutning upp till Umeå.

Efter vi fått väskan så var vi vrålhungriga och styrde kosan mot skycity. Mums... Sen checkade vi in vårt bagage upp till Umeå. Och gick till inrikesgaterna... Där var det "lite" kaos... Många plan som var försenade 1,2,3, timmar p.gr. av oväder i södra Sverige. Vårt plan skulle gå 22.50 och vi var ganska...trötta, men så kom beskedet att det skulle gå 23.45 istället... puh... å vi som längtade sååå efter Chiquita.... Jaja.. en bra bok... några samtal till mammsen, pappsen å brorsan å så lite godis, dricka mm....

Till sist fick vi gå ombord. Kapten talade om att det skulle bli en ganska skakig färd p.gr av ovädret och att vi först skulle åka en bit för att avisa planet så nära startbanan som möjligt.... Det kände som att vi åkte samma rutt runt flygplatsen som vi hade gjort tidigare på dagen när vi kom från Malaga. Bara den skillnaden att vi nu baxade runt ett helt plan och inte en smidig midjebuss. Avisning klar och vi kom iväg ytterligare 30 minuter senare. Strax efter 01. landade vi på Alvik efter en skakig resa. Vi möttes av en rejäl snöstorm...huga.... vilka kontraster... 16 grader och sol i Spanien och snöstorm här... Pappa hämtade oss och vi kunde glatt hämta vår "lilla" kisse i Baggböle. Oj, vilken glädje. Vid halv 3 var vi hemma....  Idag är vi något trötta....

Tack alla som har läst vår blogg och skrivit kommentarer det har verkligen varit inspirerande. När vi vilat upp oss lite kanske vi lägger ut lite mer bilder. 

Hoppas det snart blir en ny resa....
 

På förmiddagen var vi till El Corte Inglés som är ett varuhus med ALLT! Nästan...utom det jag skulle köpa,ett Trivial Pursuit. Antonio hittade en bok om nåt dataprogram han skulle köpa och när vi står i kassan så ser jag en vakt komma springade i ett jehu.... han slänger sig genom ytterdörrarna och får tag på en kille. Efter kommer två vakter till och det blir ett himla liv. De brottar snabbt ned killen på backen och sätter på honom handklovar. Sen släpar de iväg honom in i butiken. Hoppas att det var rätt kille de tog för de var inte direkt försiktiga med honom. Men man blev nästan lite uppskakad av allt tumult... 

Idag var vi tillbaka på Alcampo, det enorma supermercadot, för att köpa mat. Nu till nåt mkt intressant.... det är ju alltså en ganska stor matbutik, med breda gångar och höga hyllor...  Mitt ibland allt detta myller kommer en tjej rullandes på rullskridskor. Å ganska snabbt.... Hon kryssar mellan kunder, vagnar,barn, och spanska skinkor hängades på ställning. När kassörskorna behöver assistens, t.ex. ett pris , byta en vara, problem i kassasystemet så ringer de  och VIPS!!! så kommer denna käcka tjej rullandes.  I Sverige ser man ju mest att det är förbjudet att använda rollerblades och mopedhjälm i butiker , men här verkar man se det på ett annat sätt.
 

Ojojoj.... nu är det länge sen vi skrev något i vår blogg. På söndag lyckades vi få tag på inträden till La Alhambra. Vi hade sån tur. I fyra timmar stressade vi runt för att försöka fota så mkt som möjligt av detta underverk. Så småningom kommer bilder. Å strålande väder hade vi. Vi har faktiskt haft väldigt tur med vädret under hela vår resa. På kvällen, natten och morgonen är det bara 2-3 grader riktigt kallt... men mitt på dagen när solen värmer så stiger temperaturen till 15-17 grader. Jättehärligt!!  Men man springer inte runt i fyra timmar med kamera helt ostraffad... Det behövdes en hel del vila efteråt. Måndagen stannade vi inne och bara njöt av solen lite från balkongen. Nu har Antonios familj kommit hem från Brasilien så nu försöker vi ta tillvara på tiden med dem innan det är dags att åka hem på torsdag. 

Igår kväll var vi till Realejo, som är gamla judiska kvarter. Här bodde Antonio när vi träffades och det var även i detta område vi hyrde vår första gemensamma lägenhet. Det är dock inte vårt hus som syns i bakgrunden ;-) utan ett hotell. Men det var riktigt kallt igår kväll, bara 4 grader, nästan som hemma. Idag fortsätter solen att skina , men det är kallt i luften. Vi ska äta lunch och sen ta oss till det världsberömda Alhambra för att se om vi lyckas få biljetter till eftermiddagen. 

Idag har vi valt att ta en vilodag. Eller rättare sagt så är det kroppen som har bett om lite vila. Igår däremot var vi alltså till Albayzin som ligger beläget på en kulle och är en gammal muslims stadsdel. En labyrint av små caféer, affärer och restauranger. Namnet Albayzín uppstod 1227 när muslimerna från Baeza befolkade stadsdelen. Sedan dess är många av de valv, cisterner, fontäner, kyrkor och Cármenes (villor med stora murar och trädgårdar) byggda på de ursprungliga muslimska byggnaderna. Här kan man ströva omkring i timtal och äta gott, sitta på uteserveringar och shoppa i hantverksbutikerna. Här finns även en stor moské, med en fantastisk utsikt mot Alhambra.

     

En typisk vattenreservoar. Det som syns i bakgrunden är La Alhambra dit vi ska en annan dag.

Staden är i princip omgärdad av berg. I dessa berg finns urgamla grottor som är bebodda. Visserligen vill staten ha bort dem men de som lyckas roffa åt sig en grotta bor gratis och det är inte lätt att evakuera dem. En del tycker det är exotiskt. Det finns även finare grottor som även hyrs ut som om det vore ett hotell. Det talas om att de som bor i grottorna hävdar att det är med på UNESCOS världsarvslista och att de därför inte får rivas. Sen finns det även jättemånga legala grottor, med ström indraget. De är även populära som flamencobarer.

Här i Granada försöker man handikappanpassa så gott det går, vilket inte alltid är så lätt i en gammal stad med gammal bebyggelse och smala gator. Här är dock ett utmärkt exempel. Överallt finns det drickfontäner, mest gamla i sten men nu finns även dessa nya. Det går om man vill!!

 

Idag har det varit lite småkyligt så täckjackan kom väl till pass på förmiddagen. Vi har varit till ett ställe som heter Albayzin och är gamla arabiska kvarter här i Granada. Men det kommer det mer om sen. Vi har så himla många bilder att vi inte riktigt hunnit bearbeta allt material än. Här kommer kvällens bild från balkongen. Ikväll är vi bortbjudna på MIDDAG kl.22.00 vilket är normal middagstid här. Solen går ner vid ca 18.30 tror jag...

Idag vaknade vi upp till ett underbart väder +15 grader och sol. Det blev lite sovmorgon eftersom vi båda kände oss rätt slitna efter resan. Det känns fantastiskt kul att vara tillbaka i Granada. Efter frukost var det dags att gå för att köpa lite mat. Det finns en gigantisk matbutik här i närheten. Så vi drog iväg med (dramaten). Här i Spanien är det ju vanligt med småbutiker. Man köper bröd i brödbutiken sen går man till fiskaffären, handlar fisk, tidningar i tidningskiosken, frukt och grönt i fruktaffären, ägg i äggaffären osv. Men det känns ju som att det går fortare att handla allt på ett och samma ställe, så vi gick på Alcampo. Ärligt talat är jag tveksam om det gick snabbare det är ju så otroligt stort. Det mest spännande tycker jag ändå att det är att komma fram till kassan. Kassörskan som för det första sitter alldelens för lågt och har varubandet i brösthöjd frågar om du vill att hon lägger varorna direkt i påsen eller om du själv vill göra det. Antonio sa att det fick hon gärna göra. Varubandet har två våningar de tyngre varorna skickar hon på det övre bandet och allaövriga på det undre. Påsarna matas fam automatikt och är små tunna påsar. Jag tyckte nästan synd om kassörskan. Man förstår ju om de får belastningsskador.Men hon var glad och trevlig ändå.

Här kommer första bildbeviset på att vi faktiskt är i Spanien.

Jag undrade hela tiden där jag drog runt på min resväska, vem det var som stank sprit... Varken jag eller Antonio hade smuttat på planet. När jag så skulle packa upp min sköna tempurkudde ur väskan för att äntligen vila efter vår långa resa så fick jag svaret... En halv flaska nagellacksborttagning hade läkt ut i väskan och alla sakerna stank. Även min efterlängtade kudde. Inatt har jag sovit med kudden i en påse och inlindad i två handdukar. Hela dagen har vi vädrat kläder på balkongen men kudden luktar lite fortfarande.